Texter, film och tips
På den här sidan presenterar vi texter som handlar om konstnärlig kvalitet, bedömningar, urval, arrangemang och pedagogiskt arbete med kultur. Kort sagt, en samling texter som kan vara till hjälp och inspiration.
Filmer och pod
På Teatercentrums Vimeokanal finns många spännande informationsfilmer såsom ”Hur fungerar en teater”: en film som riktar sig till grundskolan att använda inför eller efter ett teaterbesök där vi får lära oss mer om de olika funktionerna som behövs för att en föreställning skall bli till, från idé till premiär. Där hittar du också föreläsningar om barns rättigheter, intervjuer med skådespelare om sitt yrke och mycket annat.
I början av mars 2020 är många teatrar fyllda av optimism: Turnerandet pågår för fullt. På många ställen sitter förväntansfulla barn i förskola och grundskolan och väntar; Kanske är det första gången man ska få se teater? Två veckor senare är allt förändrat. Corona har stängt Sverige och all kultur ställs in. Teatrarna står inför en svår kris: Kommer vi någonsin att kunna möte vår publik igen? Överleva, men hur?
Nu finns berättelserna om vad som hände teatrar som påverkades under pandemin. Möt konstnärliga ledare som fick teatern att leva vidare. Om när covid lamslog kulturen?
Teatern och pandemin — är en podserie i sex avsnitt
Producerad av Teatercentrum 2022
Inspelade mellan oktober 2021 och februari 2022
Upphovspersoner är Carina Ehrenholm och Anders Lorentzon
Förväntat eller överraskande
– Ett analysverktyg om normer, inkludering och konstnärliga val inom scenkonst
Syftet med verktyget är att sätta ljus på några av de konstnärliga val som bygger en scenkonstföreställning. Det är ett hjälpmedel för självreflektion i relation till normer och inkludering. Målet är att skärpa synen och öva balansen för att få tillgång till andra möjligheter, berättelser, kroppar och röster på scenen. Som i sin tur kan uppmuntra till att bryta mönster och vanor som exkluderar. Det är det vi kallar normkreativitet.
Verktyget består av frågeställningar som kan användas som diskussionsunderlag av arrangör inför beställning av scenkonst, på det sammantagna programvalet och i efterhand på lagt program. Frågorna är lättare att diskutera om ni har haft möjlighet att ta del av föreställning/ar. Det finns inget facit och inga rätta svar. Alla frågor kommer inte heller att vara relevanta för alla. För att verktyget ska bli meningsfullt måste det både investeras tid och engagemang samt fyllas på med egna frågor. Frågebatteriet gör inte jobbet åt oss. Det här verktyget är ett sätt att jobba med mångfaldsfrågor i det.
Verktyget finns att ladda ned HÄR:
Hemligt, Farligt, Heligt – En bok av Alexandra Loonin och Banditsagor
Trilogin Hemligt / Farligt / Heligt skildrar klasskamraterna Malins, Oskars och Sannes vardag – från klassrummet i femman till skolbussen i sjuan, omklädningsrummet i nian och återträffen femton år senare. Handlingen kretsar kring deras vänskap och hur de med hjälp av den, eller på bekostnad av den, möter livets utmaningar. Pjäserna är resultatet av ett sexårigt samarbete mellan scenkonstkollektivet Banditsagor, dramatiker Alexandra Loonin, ljuddesigner Jonas Åkesson och klass A på Möllevångsskolan i Malmö (födda 2006).
Banditsagor är en teatergrupp med bas i Malmö som gör scenkonst med det kollektiva berättandet i centrum. De arbetar ofta utanför det traditionella teaterrummet och har som ambition att vara en plats för konstnärer och publik att mötas och utvecklas på. Denna bok är gruppens andra efter Stulna berättelser som gavs ut på Willa Holma förlag 2015. Alexandra Loonin är verksam som dramatiker och dramaturg och jobbar med alltifrån körverk till nycirkus, dokumentärt material, sagor, hörspel, fars och hörlursverk. Hon driver även podcasten Dramatikerpodden, där Banditsagor i avsnitt 23 pratar om trilogin tillsammans med tre elever från referensklassen.
Se ett filmat samtal om boken mellan Frida Kärvegård och Oskar Stenström från Banditsagor här.
Den fria teatern – 21 skånska teatrar berättar.
Varje månad spelas över ett och ett halvt tusen teaterföreställningar i Sverige. Var tredje framförs av en fri teater. I antologin delar 21 skånska teatrar med sig av sina betydelsefulla möten med publiken, där samtal om teaterkonsten uppstått. T ex om den autistiske pojken som ställde frågor och kommunicerade mer än han gjort på ett år, eller om flickan som frågade om dockan som skådespelaren använt i föreställningen levde. Eller om den insikt och samhörighet som en dagsaktuell föreställning om revolten i Kairo kan ge. Den fria teatern är allt från stora teatrar med egen scen och många anställda, till små enpersons-teatrar. Det produceras dramatisk, mim, clown, musik, politisk, dock platsspecifik – teater och mycket mer.
Den fria teatern anses av många stå för förnyelse och utveckling och är unik i sitt slag i världen. I mötet med publiken uppstår stora och viktiga värden, människor blir berikade, öppnade, mår bättre. Den fria teatern bidrar till en bättre värld.
Antologin kan beställas via sodra@teatercentrum.se och kostar 50 kr. + frakt.
This is what I saw
Scenkonstupplevelser i skolan som en viktig del i individutvecklingen
Syftet med den här rapporten är att presentera hur en årskurs 3 under slutet av vårterminen 2022 arbetade med elevernas upplevelser efter att ha sett olika scenkonstföreställningar. I rapporten redogörs för tankar om val av föreställningar, själva arbetsprocessen med för- och efterarbete, metoder, erfarenheter och framtidstankar inför fortsatta projekt/temaarbeten när man tar barngrupper på scenkonstföreställningar.
Att öppna nya världar
Att öppna nya världar – en handledning om att gå på teater och dans med barn i förskola och skola, är en uppdaterad version där Karin Helander bearbetat sin originaltext om scenkonst i skolan, och Camilla Ljungdahl har kompletterat med en text om att uppleva och samtala om dans. Joanna Rubin Dranger är illustratör.
Att öppna nya världar är framtagen för att ge vår skolpublik möjlighet att stanna kvar i sin upplevelse av pjäsen, reflektera och samtala om de frågor som våra föreställningar kan ge upphov till. Samtalet efter en föreställning är precis som teatern, en resa ut i okänd mark där frågorna är viktigare än svaren. Skriften tar upp hur teater och dans kan uppfattas av barn i olika åldrar, lärarens roll under och efter föreställningen och den professionella teaterns och dansens roll i skolan.
Att öppna nya världar finns att ladda ner som PDF här.
Prata Scenkonst
– en enkel metod för klassrummet. Om konst, strukturella samtal och LGR11.
Av Anna Berg för Regionteater Väst. Regionteater Väst arbetar aktivt med att utveckla dialogen mellan scenkonsten och skolan. Skriften Prata Scenkonst ger tips på fördjupning av en scenkonstupplevelse och hur upplevelsen kan kopplas till läroplanen, LGR11.
Detta är ett bra verktyg för dig som arbetar med scenkonst i alla dess former på institutioner, i det fria kulturlivet och i skolan.
Mycket väl godkänd.
– Vad är kvalitet i barnkulturen?
Kan man mäta konstnärlig kvalitet? Vilka aspekter av kvalitet är särskilt viktiga inom barnkulturen? Kan vuxna verkligen bestämma vad som är kvalitetskultur för barn? Måste konst kunna begripas?
Några artiklar i denna skrift handlar om det svårfångade begreppet kvalitet i relation till scenkonst. De belyser både historiska perspektiv på hur vuxenvärlden värderat teater för barnpublik och ger samtida exempel på hur konstnärer respektive barn i publiken ser på kvalitet.
Ett par texter tar sin utgångspunkt i barnlitteratur och ungas läsande.
Författaren Ulf Stark problematiserar ”den goda barnboksförfattaren”, ”den goda boken” och begreppet ”läsförståelse”. Professor Boel Westin tar ett rejält grepp på kaninernas plats i barnlitteraturen och kulturen. Vidare diskuteras hur barnboken kan utsättas för kvalitetsförändringar och betydelseförskjutningar genom över sättningar till andra språk, med exempel från Astrid Lindgrens böcker.
Också nyare barnkulturella arenor behandlas i en artikel om hur man kan förstå kvalitet i datorspel och datorspelande. Skriften avslutas med två debattinlägg som visar på dynamiken och sprängkraften i hur vuxenvärlden definierar kvalitet i kultur för barn.
Skriften är ett resultat av symposiet Mycket väl godkänd. Vad är kvalitet i barnkulturen? på Centrum för barnkulturforskning, våren 2013. Författarna är främst akademiska forskare från olika discipliner och universitet, men också konstnärliga och journalistiska fält representeras.
Skriften kan beställs genom att skicka ett mail med leverans- samt faktureringsadress och eventuellt organisationsnummer till cbk@barnkultur.su.se
Barns kultur – nytta eller nöje?
Diskussionen om sambandet mellan estetik och pedagogik har uråldriga rötter. Hur kan olika estetiska uttrycksformer användas för att berika vardagslivet och underlätta inhämtandet av intellektuell kunskap?
Ska kultur vara nytta eller nöje? Varför är konst bra för barn? Ska barn läsa litteratur för att det är roligt eller för att det är lärorikt? Teater för de minsta – är babydrama möjligt? Unga Riks har i många år spelat teater för barn i skolmiljö. Några olika projekt med problem och möjligheter presenteras. “Varför är jorden arg” frågar en 8-årig flicka – det blir utgångspunkt för Globträdets internationella verksamhet. Och kan det verkligen vara bra för småbarnen att se på TV? Denna skrift belyser dagens syn på dessa frågor.
Skriften kan beställs genom att skicka ett mail med leverans- samt faktureringsadress och eventuellt organisationsnummer till cbk@barnkultur.su.se
Estetiska lärprocesser
Vi har i artikeln belyst att allt meningsskapande förstärks och fördjupas om lärare iscensätter en lärmiljö där vi lär med alla sinnen. Kunskaper medieras på olika sätt med olika gestaltningar och uttryck. Olika uttryckssätt integreras med varandra och genom detta fördjupas och befästs kunskaperna. Upplevelser av olika slag ger en ytterligare dimension, vilket gäller även när det handlar om att läsa och skriva. Känsla, motivation och självbild hänger intimt samman. Lärande som bygger på kroppsliga, vardagliga och kulturella aktiviteter i ett sammanhang och i samspel med andra startar olika minnesupplevelser (Gärdenfors, 2010). Genom lek och samspel skapas positiva upplevelser som stimulerar språkutveckling. Det handlar då om att skapa en lärmiljö som erbjuder en kreativ undervisning där man använder olika modaliteter för meningsskapande aktiviteter.
Lärlabbet – Estetiska lärprocesser
Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.
Handbok för kulturprojekt i skolan
Det övergripande syftet med denna handbok är att underlätta möten mellan konstnärer och skola. Kultur i Väst som tagit fram handboken har förhoppningen att den ska uppmuntra och stimulera både skola och konstnärer att samverka. Handboken vänder sig till både skolans medarbetare, rektorer och lärare, och till den enskilde konstnären. Därför försöker den ge ett dubbelt perspektiv på mötet mellan dessa yrkesgrupper och verksamheter. Med det dubbla perspektivet följer vissa upprepningar i framställningen, men de hoppas att läsaren utifrån sin egen yrkesidentitet och sina förkunskaper kan orientera sig och skapa sin egen läsordning.