Oro

”När jag gick i mellanstadiet så kände jag mig väldigt liten. Alla i min klass skaffade egna hemnycklar, slutade hos dagmamman och arrangerade FF-fester. Alla kände sig vuxna. Alla var modiga. Alla klarade sig själv, utom jag. Jag var orolig. För allt det okända. För alla situationer som jag inte kände igen. Tänk om jag kommer hem själv, ska bre en macka och jag fastnar i kylskåpet? Och fryser ihjäl? Eller om nyckeln inte fungerar? Och jag fryser ihjäl? Eller att micron exploderar, bara för att ingen annan är där? Och jag fryser ihjäl! Alla vuxna sa åt mig att jag inte skulle vara så orolig. Självklart hjälpte det inte.”

ORO är en föreställning för mellanstadiet, helt baserad på improvisation. Skådespelarna Emil Forsberg och Jerk O. Westin börjar varje föreställning med att fråga publiken om något som oroar dem, det kan gälla dem själva eller deras familj, nutid eller framtid. Med hjälp av en jukebox full av ljudeffekter improviserar skådespelarna sedan fram en version av hur det hade kunnat gå. De drar oron till sin spets, gör den absurd och humoristisk. Håller upp situationen framför en skrattspegel och låter hjälten i sagan, den oroliga personen i mellanstadiet, komma segrande ur allt.

20 års erfarenhet av att improvisera med varandra, 10 års erfarenhet av att spela för mellanstadiet och en repetitionsperiod helt baserad på mötet med referenspublik gör Emil och Jerk särskilt rustade för att lyfta detta viktiga ämne med denna målgrupp. Föreställningen tar fasta på punkt 12 och 13 i Barnkonventionen och vill hjälpa barn att formulera sina egna tankar och åsikter.

Koppling till läroplanen

Vår föreställning undersöker känslan oro, en normal bävan inför framtiden som tenderar att öka när barn kommer upp i mellanstadiet. Vi utgår från elevernas egna historier, vilket kan väcka starka känslor. Därför bör föreställningen kopplas till lektionerna, ni bör prata om föreställningen och oro i klassrummen. Vår ambition är att normalisera en dialog om känslor, och där hjälper det om ni visar att det finns kamrater och vuxna att vända sig till. Andra rubriken i Lgr22, andra upplagan, är förståelse och medmänsklighet. Det står: “Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter.” Föreställningen har utgått från Lgr22 för mellanstadiet och pjäsen kan kopplas till följande ämnen:

Svenska
Samtala om vardagliga och existentiella frågor, lyssna aktivt, ställa frågor och återge andras tankar.
(Samla tankar om oro, antingen öppet eller anonymt. Turas om att läsa om eller berätta om situationer då man känner oro. Arbeta i grupper där någon berätta, någon annan ställa frågor och någon tredje återger i spel eller tal vad som berättats. Återge i skrift eller tal en specifik del av pjäsen,träna på att använda så många detaljer som möjligt)

Samhällskunskap
Reflektera över demokratiska värden, livsfrågor och samspel mellan människor.
(Reflektera över begreppet trygghet och oro. Vems ansvar är det att skapa trygghet? För dig? I skolan? I samhället? I världen? När är oro något som skapar problem i samspelet mellan människor och för demokratin? Kan oro vara eller bli något positivt? Var föreställningen en källa till oro eller trygghet i skolan?)

Idrott & hälsa
Samtala om känslor, relationer och hur man kan hantera stress och oro.
(Gör övningar i avslappning eller andning för att se om det påverkar känslan av oro. Prata om strategier för att hantera oro i vardagen. Diskutera sambandet mellan rörelse, sömn, rutiner och välmående.)