Texter och tips

På den här sidan presenterar vi texter som handlar om konstnärlig kvalitet, bedömningar, urval, arrangemang och pedagogiskt arbete med kultur. Kort sagt, en samling texter som kan vara till hjälp och inspiration.

Vi är nog överens om att kulturupplevelser är viktiga och nödvändiga för våra barn. Men vad är en bra kulturupplevelse? Vill vi att barnen ska få en stunds vila, underhållning och förlösande skratt? Vill vi att barnen ska få en djupare upplevelse, utveckling och processer?

Svaret är förstås ja på båda frågorna och bra kultur, i detta fall scenkonst, kan ge barnen allt detta och mer därtill. Men hur gör vi våra val? Hur vet vi vad barnen vill ha? Vad barnen upplever som kvalitet? Hur redogör vi för våra val och hur försvarar vi dem? Vi har ett stort ansvar när vi ska välja och bestämma vad barnen ska få uppleva. 

Den fria teatern – 21 skånska teatrar berättar.

Varje månad spelas över ett och ett halvt tusen teaterföreställningar i Sverige. Var tredje framförs av en fri teater. I antologin delar 21 skånska teatrar med sig av sina betydelsefulla möten med publiken, där samtal om teaterkonsten uppstått. T ex om den autistiske pojken som ställde frågor och kommunicerade mer än han gjort på ett år, eller om flickan som frågade om dockan som skådespelaren använt i föreställningen levde. Eller om den insikt och samhörighet som en dagsaktuell föreställning om revolten i Kairo kan ge. Den fria teatern är allt från stora teatrar med egen scen och många anställda, till små enpersons-teatrar. Det produceras dramatisk, mim, clown, musik, politisk, dock platsspecifik – teater och mycket mer.

Den fria teatern anses av många stå för förnyelse och utveckling och är unik i sitt slag i världen. I mötet med publiken uppstår stora och viktiga värden, människor blir berikade, öppnade, mår bättre. Den fria teatern bidrar till en bättre värld.

Antologin kan beställas via anneli.sandell@teatercentrum.se och kostar 50 kr. + frakt.

Att öppna nya världar

Att öppna nya världar – en handledning om att gå på teater och dans med barn i förskola och skola, är en uppdaterad version där Karin Helander bearbetat sin originaltext om scenkonst i skolan, och Camilla Ljungdahl har kompletterat med en text om att uppleva och samtala om dans. Joanna Rubin Dranger är illustratör.

Att öppna nya världar är framtagen för att ge vår skolpublik möjlighet att stanna kvar i sin upplevelse av pjäsen, reflektera och samtala om de frågor som våra föreställningar kan ge upphov till. Samtalet efter en föreställning är precis som teatern, en resa ut i okänd mark där frågorna är viktigare än svaren. Skriften tar upp hur teater och dans kan uppfattas av barn i olika åldrar, lärarens roll under och efter föreställningen och den professionella teaterns och dansens roll i skolan.

Att öppna nya världar finns att ladda ner som PDF här.

Prata Scenkonst

– en enkel metod för klassrummet. Om konst, strukturella samtal och LGR11.
Av Anna Berg för Regionteater Väst. Regionteater Väst arbetar aktivt med att utveckla dialogen mellan scenkonsten och skolan. Skriften Prata Scenkonst ger tips på fördjupning av en scenkonstupplevelse och hur upplevelsen kan kopplas till läroplanen, LGR11.

Detta är ett bra verktyg för dig som arbetar med scenkonst i alla dess former på institutioner, i det fria kulturlivet och i skolan.

Du kan ladda ner boken här.

Mycket väl godkänd.

– Vad är kvalitet i barnkulturen?

Kan man mäta konstnärlig kvalitet? Vilka aspekter av kvalitet är särskilt viktiga inom barnkulturen? Kan vuxna verkligen bestämma vad som är kvalitetskultur för barn? Måste konst kunna begripas?
Några artiklar i denna skrift handlar om det svårfångade begreppet kvalitet i relation till scenkonst. De belyser både historiska perspektiv på hur vuxenvärlden värderat teater för barnpublik och ger samtida exempel på hur konstnärer respektive barn i publiken ser på kvalitet.

Ett par texter tar sin utgångspunkt i barnlitteratur och ungas läsande.
Författaren Ulf Stark problematiserar ”den goda barnboksförfattaren”, ”den goda boken” och begreppet ”läsförståelse”. Professor Boel Westin tar ett rejält grepp på kaninernas plats i barnlitteraturen och kulturen. Vidare diskuteras hur barnboken kan utsättas för kvalitetsförändringar och betydelseförskjutningar genom över sättningar till andra språk, med exempel från Astrid Lindgrens böcker.

Också nyare barnkulturella arenor behandlas i en artikel om hur man kan förstå kvalitet i datorspel och datorspelande. Skriften avslutas med två debattinlägg som visar på dynamiken och sprängkraften i hur vuxenvärlden definierar kvalitet i kultur för barn.

Skriften är ett resultat av symposiet Mycket väl godkänd. Vad är kvalitet i barnkulturen? på Centrum för barnkulturforskning, våren 2013. Författarna är främst akademiska forskare från olika discipliner och universitet, men också konstnärliga och journalistiska fält representeras.

Skriften kan beställs genom att skicka ett mail med leverans- samt faktureringsadress och eventuellt organisationsnummer till cbk@barnkultur.su.se

Kultur Hjärta Skola

Projektet Kultur Hjärta Skola presenterar en föreläsning av och med Ulla Wiklund om Estetiska Läroprocesser. Föreläsningen skedde på Moraparken i Mora 6 maj 2014 i samarbete med Mora kommun. Filmat av SlashM3.

Filmen startar du här.

Barns kultur – nytta eller nöje?

Diskussionen om sambandet mellan estetik och pedagogik har uråldriga rötter. Hur kan olika estetiska uttrycksformer användas för att berika vardagslivet och underlätta inhämtandet av intellektuell kunskap? 

Ska kultur vara nytta eller nöje? Varför är konst bra för barn? Ska barn läsa litteratur för att det är roligt eller för att det är lärorikt? Teater för de minsta – är babydrama möjligt? Unga Riks har i många år spelat teater för barn i skolmiljö. Några olika projekt med problem och möjligheter presenteras. “Varför är jorden arg” frågar en 8-årig flicka – det blir utgångspunkt för Globträdets internationella verksamhet. Och kan det verkligen vara bra för småbarnen att se på TV? Denna skrift belyser dagens syn på dessa frågor.

Skriften kan beställs genom att skicka ett mail med leverans- samt faktureringsadress och eventuellt organisationsnummer till cbk@barnkultur.su.se

Estetiska lärprocesser

Vi har i artikeln belyst att allt meningsskapande förstärks och fördjupas om lärare iscensätter en lärmiljö där vi lär med alla sinnen. Kunskaper medieras på olika sätt med olika gestaltningar och uttryck. Olika uttryckssätt integreras med varandra och genom detta fördjupas och befästs kunskaperna. Upplevelser av olika slag ger en ytterligare dimension, vilket gäller även när det handlar om att läsa och skriva. Känsla, motivation och självbild hänger intimt samman. Lärande som bygger på kroppsliga, vardagliga och kulturella aktiviteter i ett sammanhang och i samspel med andra startar olika minnesupplevelser (Gärdenfors, 2010). Genom lek och samspel skapas positiva upplevelser som stimulerar språkutveckling. Det handlar då om att skapa en lärmiljö som erbjuder en kreativ undervisning där man använder olika modaliteter för meningsskapande aktiviteter.

Läs hela texten av Ulla Alexandersson, Göteborgs universitet och Ann-Katrin Swärd, Göteborgs universitet, här.

Lärlabbet – Estetiska lärprocesser

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Se programmet här.

Handbok för kulturprojekt i skolan

Det övergripande syftet med denna handbok är att underlätta möten mellan konstnärer och skola. Kultur i Väst som tagit fram handboken har förhoppningen att den ska uppmuntra och stimulera både skola och konstnärer att samverka. Handboken vänder sig till både skolans medarbetare, rektorer och lärare, och till den enskilde konstnären. Därför försöker den ge ett dubbelt perspektiv på mötet mellan dessa yrkesgrupper och verksamheter. Med det dubbla perspektivet följer vissa upprepningar i framställningen, men de hoppas att läsaren utifrån sin egen yrkesidentitet och sina förkunskaper kan orientera sig och skapa sin egen läsordning.

Hanboken kan laddas ned här