Ett exempel på hur ett långsiktigt Skapande skola-projekt kan se ut, från ansökan till genomförande.
 
Expressteatern i Malmö genomförde ett undersökande projekt om hur man kulle kunna använda mimkonst i pedagogiska inlärningsprocesser. Man sökte referensklasser för projektet och etablerade kontakt med bland annat kultursekreteraren i Eslöv, samt en rektor i samma kommun
 
Utifrån detta inledande steg utvecklade Expressteatern två förslag för Skapande skola. Det ena var en temadag, där teatern arbetar med själva mimkonsten i klasserna. Det andra blev ”Kroppens fantasi – mim i skolan”, där man i samråd med läraren använder mim för att stödja den ordinarie undervisningen, exempelvis i svenska, engelska och naturorienterande ämnen.
 
Expressteaterns två förslag ledde vidare till ett omfattande Skapande skola-projekt i Eslöv. För att förstå hur detta gick till måste vi nu titta lite närmare på hur den kommunen fungerar.
 
I Eslöv finns en styrgrupp för Skapande skola, där man diskuterar helhet, ansökning och ekonomi. Innan man söker pengar för Skapande skola sker en dialog med rektorerna i kommunen som i sin tur har fört samtal med sina lärare om behov och önskemål. När Kulturrådet gett besked om beviljat anslag fortsätter man med en ekonomisk genomgång där man tittar på vad som kan bli aktuellt på de olika kulturområdena. Eftersom man gjort en samlad ansökan för hela kommunen, enas man om ett gemensamt upplägg och tar därefter kontakt med kulturproducenterna. Tillsammans med dessa gör man sedan upp om förutsättningarna för olika projekt.
 
Eftersom Expressteatern hade sitt undersökande projekt igång på en skola i Eslöv, kom lärarna i rektorsområdet med ett önskemål om att alla elever i årskurs 4 skulle få ta del av teaterns mimprojekt. Expressteatern kontaktades och man kom gemensamt överens om formerna för ”Kroppens fantasi – mim i skolan”. Tine Billing, kultursekreterare i Eslöv, förklarar: ”Vi försöker hela tiden föra samtalet så att både kultur och skola deltar i arbetet. Allt för att det ska bli ett kontinuerligt inslag i skolan, inte ensidigt pedagogiskt utan just kultur i skolan.”
 
Och hur tänkte man på teatern? Ed Damron på Expressteatern berättar: ”Vi bestämde tillsammans att det skulle vara tre lektioner med alla elever i årkurs 4 i Eslövs kommun. Vi presenterade vårt arbete och spelade ett par korta mimnummer i ett möte med lärare från samtliga mellanstadieskolor i Eslövs kommun. Vi föreslog upplägget, att vi arbetar med grundläggande mimteknik första lektionen. Efter första lektionen träffade vi klassläraren och bestämde vilken/vilka klassämnen vi skulle arbeta med och det blev svenska, engelska och No/So. Vi arbetade med en del av övningarna som vi utvecklade under vårt undersökande projekt, men skapade nya övningar som var anpassade till klassernas egna teman – alltifrån jordens egenskaper till vikingasagor.”
 
Expressteatern kommer att återkomma till samma elever under nästa läsår med ”Did I Really?” – ett interaktivt klassrums-äventyr på engelska, som är en sorts avslut för dessa klasser (som då går i årskurs 5). Man kommer även att besöka årskurs 4 i Eslöv under nästa skolår.
 
På frågan om vad som är konst och vad som är pedagogik i ett sådant här projekt svarar Ed Damron att det inte går att särskilja. Man måsta skapa metoder som är både konstnärliga och pedagogiska. Ett Skapande skola-projekt är unikt. Det är ett samarbete mellan kultur och skola där konsten, genom att stimulera barnens kreativitet, förstärker deras inlärningsprocesser.