Sodra_Logo_mot_grön
Sodra_Logo_mot_grön


Måndagen den 18 november hölls ett samtal, arrangerat av Teatercentrum Södra, i samarbete med Teaterhögskolan. Samtalet var det första av två och de båda samtalen har presenterats så här:

TVÅ SAMTAL OM DEN FRIA TEATERN I MALMÖ – EN PLANTA I VÄXTHUS ELLER EN KAKTUS I ÖKNEN?

Malmö har gjort sig känt för att ha ett rikt teaterutbud. Välförtjänt får man lov att säga, utbudet är inte bara stort, det varierar, är spännande, ibland nyskapande och det finns utrymme för experiment och utveckling. Den fria teatern bidrar i hög utsträckning till allt detta. Men i vilket sammanhang befinner sig egentligen den fria teatern? Vilka är existensvillkoren? Om det nu produceras så mycket bra scenkonst i Malmö måste det ju vara något som fungerar. Men vad är det? Vi vill undersöka från två håll, från teaterns och från stadens.

Det första samtalet fokuserade på produktions- och existensvillkoren för teatrarna och då främst framgångsfaktorerna. Vad är grogrunden, förutsättningarna som gör att så mycket bra teater görs i just Malmö? Malmös demografiska, etniska och socioekonomiska värden? Ekonomiska förutsättningar? En god dialog med beslutsfattare och tjänstemän? En god dialog mellan det fria scenkonstlivet och institutionerna? Nätverk? Regionala satsningar som resurscentrum för scenkonst? Högskolan?

I panelen satt Matthias Torbjörnsson Hahne – Teater InSite, Sara Larsdotter – Teater InterAkt, Jesper Larsson – Malmö Stadsteater, Jörgen Dahlqvist – Teatr Weimar och Iben West – Teater 23. Samtalsledare var Theresa Benér – Teaterskribent SvD.

Samtalet skulle läggas ut som POD-cast efteråt, men tekniska problem ledde tyvärr till att det inspelade materialet inte kunde användas. Därför redogör vi för samtalet i ett kort referat. Måndagen den 25 november följer ett andra samtal, där olika makthavare till dels utifrån det första samtalet ska diskutera hur de värden teatern tillför Malmö fångas upp och används, samt vad man gör för att ytterligare förstärka och skapa utrymme för de processer som leder till så mycket bra teater producerad i Malmö.

Panelen kom in på ett antal faktorer som kan sägas påverka teaterns utveckling och relativa framgång i Malmö.

• Inflyttningen av människor från olika delar av Sverige/världen
Denna inflyttning skapar dels ett större publikunderlag, men ger också via den mångfald som Malmö rymmer inspiration till det konstnärliga innehållet. Men det sker också en inflyttning av konstnärer, där teatrar som Ensembleteatern och Teater Terrier tidigt flyttade fram positionerna, skapade attraktionskraft och banade väg för kommande teatrar, både publik- media och produktionsmässigt.

• Framgång föder framgång
När ett antal framgångsrika teatrar har varit verksamma en längre tid i Malmö och Malmö har vunnit rykte som en spännande teaterstad, då söker sig ytterligare konstnärer och publik hit. Det blir självgenererande.

• Malmö är ”lagom” stort.
Alla inom området känner till varandra väl och det är nära till dialog och samarbete mellan teatrar, både fria och institutioner, och beslutsfattare. Det finns en nyfikenhet och respekt mellan de fria grupperna och ett utrymme för alla.  Det ger också möjlighet att komma in i viktiga nätverk.

• ”Frigrupps-tänk”/ viljan att vara sin egen, redan på Teaterhögskoleutbildningen
Med många framgångsrika och spännande teatrar i Malmö under lång tid kommer tanken och möjligheten att själva starta en fri grupp redan under utbildningen. Många nya konstellationer uppstår på Teaterhögskolan i Malmö.
THS, men också Malmö Högskola och Medea lägger tidigt grunden för starka nätverk som i sig är en viktig faktor för framgång.

• Både Kultur Skåne och Malmö stad är lyhörda och tillåtande. Det är högt i tak, inte hårt styrt och det ges möjlighet för många att undersöka, utveckla och förändra.

• MALMÖ –  trademark för en scenkonst/teaterstad i Sverige/utomlands
Malmös rika teaterliv kan stärka varumärket Malmö.

• Teatern får oss att se/uppleva staden på ett nytt sätt

• Representation – att bjuda in ”alla” / skapa ett utbud som tilltalar alla. Alla teatrar är inte intresserade av detta för egen del. Man talar om att med så många fria teatrar måste alla nischa sig tydligt och detta ger alla tillgång till åtminstone en del.

Samtidigt måste man arbeta hårt för att nå de grupper som inte kommer till teatern. Ett sätt är att verka ute i stadsdelarna, ett annat att arbeta med amatörer som i sig lockar ny publik, ytterligare ett sätt är att spela teater ute i stadsrummet och locka till sig intresserade i den allmänna strömmen av förbipasserande.

SAMTAL TVÅ – PLANTA ELLER KAKTUS?

MÅNDAG 25 NOVEMBER 19-21 TEATERHÖGSKOLAN

Vilka värden för teatern tillbaka till staden? Goodwill – vad är den värd? Som mötesplats – vad är det värt? Konstnärligt – vad är det värt? Hur tar man tillvara dessa värden och skapar goda förutsättningar för utveckling, i dialog mellan staden och teatern?

Samtalsledare: Theresa Benér

Panel: Daniel Sestrajcic – Ordförande Malmö Kulturnämnd, Kent Sjöström – Forskare Teaterhögskolan, Kathrine Winkelhorn – Adjunkt K3 Malmö Högskola, Björn Gunnarsson – Kulturskribent HD.

Grafikhuset